Teddy var hos mig igår, han var så ledsen och förtvivlad och det som han berättade gör mig så FÖRBANNAD!
Hans "vänner" snackar så mycket skit om mig, tex är jag en jävla fitta och slyna som inte borde få leva, jag är ytlig och bara pratar om min vikt och jag har blivit så jävla ful i ansiktet sen min viktnedgång, jag har även hittat en annan kille för jag kan ju inte bara lämna Teddy så där.....det MÅSTE ju vara någon annan man då!
Fattar Ni inte att Teddy blir ledsen av att höra sånt om den han faktiskt fortfarande älskar? Tror ni att Ni hjälper honom att komma över mig? Då kan jag berätta att det är det SISTA ni gör, ni anar inte vad Ni ställt till med i hans huvud och vilka tankar han har fått pga av Er!
Jag lämnade inte Teddy för att det var någon annan man inblandad! Jag lämnade Teddy för att jag måste hitta mig själv efter allt som hänt iom min operation. Jag vet inte vem jag själv är, jag ser mig själv i spegeln och har faan ingen aning om vem jag tittar på!
Jag mår också jävligt dåligt för jag vet inte vem jag ÄR!
Jag har också mina dagar då jag inte vill nått längre, jag MÅSTE ta itu med mig själv och det kan inte Teddy hjälpa mig med!
INGEN har frågat mig om anledningen till vår separation, ALLA är på hans sida utan att ha hört min version, hur faaan tror ni att DET känns för mig???? Jag har nämnt lite för mamma och så har jag en arbetskollega som vet det mesta men det är bara två personer....
Jag tycker det hela är så tragiskt men det jag tycker är mest tragiskt är att Teddys nära och kära stjälper honom istället för att hjälpa honom. Jag är allvarligt orolig för Teddy och vad han kan ta sig till men jag orkar inte ta hand om honom också!
Han har i allafall fått telefonnummer till kuratorn som jag går till så hoppas jag att han tar tag i det.
Igår hade jag tänkt skriva ett inlägg om min viktminskning som nådde ett stort delmål men jag kan inte ens vara glad över det...o så skriver jag ju bara om vad jag väger så det är väl inte värt att nämna nått om det heller!
Inget är faan roligt längre......
Jag är också less på folk som ska lägga sig i och som inte vet hälften, jag gjorde slut med en jag varit tillsammans med i 11.5år under sommaren, har lite som dig att jag behövde hitta mig själv efter operationen och håller fortfarande på med det efter 1år7månader, jag känner inte igen mig själv i spegeln och blir splittrad av omgivningens reaktioner och behandling av mig efter.... Lycka till med allt Åsa och kämpa vidare och ignorera människorna som beter sig som skit, de är inte värt energin och förhoppningsvis orkar Teddy säga ifrån till dem själv så de lägger ner.
SvaraRaderaVisst är det konstigt att alla vet så jäkla mycket om en som man själv inte har en aning om?! O att man skall ha så mycket åsikter om en person bara för att en sån här sak har hänt. Jag har gått igenom separation från min stora kärlek i ungdomen, mitt val, men ändå jättejobbigt. Jag har också gått igenom en skilsmässa som blev jobbig eftersom vi hade barn ihop. O ingen av de här separationerna blev ju bättre av att alla visste varför de hade hänt, men eg inte hade någon aning *suck*. Jag förstår inte vad folk tjänar på sådant, el om de tror så stenhårt på det de säger själva att de är förblindade. Jag tycker synd om både dig o Teddy i det här, för det är ni som blir förlorarna, de stora, pga sånt här. Dels för att ni måste försvara er, dels för att ni inte får bli lämnade ifred i erat arbete med er separation. Det är ju ingen annan som har med det hela att göra, utan det är erat beslut, sen vem som tog det är helt irrelevant eg. Det är som det är med det. Ni förlorar ju också era vänner pga det här, o det är ju jättejobbigt, eftersom man förlorar tilltron till mänskligheten när sånt här uppdagas.
SvaraRaderaJag hoppas verkligen att ni kan stänga dörrarna för dessa människor o ta er igenom allt på ett så bra sätt som det bara går. O jag förstår helt o fullt att du behöver hitta dig själv, för det är ju verkligen inte vi som tittar oss i spegeln längre. Vem är den där personen som står där o stirrar på en eg? Vad rör sig i den personens huvud? Det finns tusen frågor i en efter en så här stor viktnedgång, o det handlar inte om att vara ytlig överhuvudtaget, utan att försöka hitta den personen som man är, "bara" en jäkla massa kilo mindre. Kämpa på o jobba på att hitta dig, o försök skita i de där ytliga personerna, för det är de som är ytliga, inte du.
Kram på dig, o ett riktigt GOTT NYTT ÅR!
Sorry att det blev långt, men jag blev så arg när jag läste ditt inlägg.
Jag är sååå ledsen för både din och Teddys skull. En separation är jobbig nog som den är utan att folk ska bete sig på det viset. Jag tycker att du fortsätter att skriva hur mycket du vill om din vikt för vi är många som själva har gjort eller ska göra samma operation och du inspirerar oss med det du skriver och även korten. Jag gjorde min operation den 17/10 och mår jättebra. Men jag förstår vad du menar att man inte känner igen sig själv alltid. Jag bor i Mantorp så det är inte långt från dig. Vill du träffas så vore det jättekul. Mvh Marina.
SvaraRaderaVad tråkigt att läsa... att folk måste lägga sig i saker de inte har med att göra.
SvaraRaderaTa väl hand om dig
Gott Nytt År
Kram