Min viktresa!

söndag 17 juli 2011

Reflektioner efter en Gastric Bypass!

Denna kom upp i ett forum jag är med i på Facebook och visst funderar man lite på hur sjukvården funkar.
Mitt svar om inlägget ser du sist.
allvarligt men viktigt inlägg ang GBP

jag vill belysa ett ämne här men jag vet att jag riskerar att bli betraktad som negativ men det tar jag. Jag vill informera.

Om människor efter en GBP skriver att de tappat si och så mkt i vikt på en kort tid innebär det inte alltid en framgång. om man samtidigt meddelar att man mår bra är det en annan sak men tyvärr är det vanligt att många rasar i vikt genom att de inte äter ngt alls, får komplikationer, blir deppiga, äter "fel" osv.....Min fråga är om det är att gratulera då?

Enl en studie från USA (som togs upp i oprah) (dock har de kanske lite andra kriterier för godkännande av en viktop) att 30% av de som gjort en GBP hamnar i nya missbruk så som tablett, alkohol och exempelvis sex och spelmissbruk. Läkare jag har pratat med på VC säger också att de ser en ökning av benzoförfrågningar, alkoholökning och näringsbrister kopplade till felaktig kost (dvs inte pga näringsupptag) Ändå säger man att GBP:n är lyckad om man går ner och stannar i vikt. Är det så? Är en GBP lyckad om man istället äter benzo som vitaminer eller dricker alkohol som enda näringskälla? Det är det som jag tycker är lurigt ang statistik. Statistiken säger ju att GBP:n är lyckad, men hur mår man?

Anledningen till mitt inlägg är att jag dels vill ha en diskussion kring detta då det talas tyst om detta och dels för att få folk att förstå att man måste vara observant på sina beteenden resten av livet även om man går ner i vikt. Jag själv dricker och festar i bland så jag uppmanar inte till noll tolerans. Jag tycker dock att vården misslyckats med att informera om denna ökade risk med annat missbruk.

jag arbetar även inom psykiatrin och jag ser att människor med psykisk ohälsa såsom borderline, sjävskadebeteende, allvarliga depressioner, ätstörningar i form av hetsätning, bipolär, asberger, begåvningshandikapp mm lättare och lättare får igenom operationerna. Sjukvården har inte rätt att få se psykiatriska journaler så säger inte pat ngt om detta får de inte veta ngt om de inte tar upp det till diskussion med pat själv. Kirurgerna ska då bedöma om en psykisk sjuk pat klarar av operationen utan input från psykologer och psykiatriker. Vad händer när självdestruktiva människor som skär sig inte heller kan äta bort sina känslor. Kan självskadebeteendet via rakblad att öka? självmordsförsöken öka? Syns det i lyckad statistik över en GBP? Jag säger inte att man inte ska eller ska inte få göra en om man har dessa problem men bör inte samarbetet mellan olika instanser bli mkt bättre? vet att en del fått göra mer utredningar om de haft alkoholmissbruk innan en operation men det verkar vara ytterst ovanligt.

Tyvärr ser jag bara att vikten rasar men andra destruktiva beteenden tar över för många av dessa individer. Jag tycker vården måste ta ett större ansvar. Att må sämre psykiskt efter en operation är vanligt....det går att få bot på men borderline bipolär, låg begåvning och vissa andra är svårare att förändra.....då har man opererat bort det enda försvaret dessa personer har mot den skrämmande omvärlden....hur mår man då när man sen blir lämnad vind för våg med bara benzo som utväg?

jag hoppas verkligen att ni som läst detta förstår att jag inte vill kränka ngn. Det finns människor här som har dessa problemen här, som det gått bra för och som aldrig mått bättre. Det jag vill säga är att jag tycker det ska informeras om mer och utredas mer och diskuteras mer! Vad har NI för åsikter?
//Text tagen med tillåtelse av Jeanette Byhlin

Mitt svar:
Bra ämne att ta upp, jag har själv "retat" mig på personer som mindre än 1 vecka efter operationen frågat om det är ok att ta några glas vin och att andra då skriver typ "go for it", "passa på att njut", "klart du ska ta dig ett par jävlar", andra vet jag varit knölfulla 3 veckor efter operationen och är stolta över att de minsann kunnat dricka minst lika mycket efter som före operationen. Om jag får frågan om hur operationen funkar på mig brukar jag säga "det är en kamp varje dag än så länge, jag blev opererad i magen, inte i huvudet". Operationen är ett VERKTYG till ett hälsosammare liv men det är DU som måste göra jobbet och få nya och nyttigare kost- och motionsvanor! Det är inget man lär sig över 1 natt.

4 kommentarer:

  1. hon verkar klok den där skribenten hahaha :) skojar lite bara sorry! var ju tvungen och kika in på din blogg nu juh hehe....
    /jea

    SvaraRadera
  2. VAd bra att detta tas upp. Jätteviktigt att dessa ämnen tas upp för diskussion. Det diskuteras för lite då målet oftast är viktminskning, det är det ända som är viktigt.. Håller även med dig Åsa, Det är magen som är opererad, inte hjärnan!!

    SvaraRadera
  3. Jag är också med i dessa forum och vissa är inte kloka,och man undrar ibland varför de ens gjort operationen.
    Precis som du säger är detta ett verktyg och läkarna är noga med att säga att vi måste lägga om till ett nytt liv. De påpekar om motionen redan efter några dagar ska man börja med promenader. Så jag förstår inte hur vissa kan bara strunta i att ens försöka ändra sitt beteende för som du säger: Hjärnan är INTE operarad och jag får minsann varje dag kämpa trots min operation,för jag vill verkligen inte om 2 år falla tillbaka till mitt gamla liv igen,och den risken finns !!!
    kram kram

    SvaraRadera
  4. Vickan med stort V7 augusti 2011 kl. 00:43

    Matmissbrukare tycker jag är nästan samma sak som alkoholmissbrukare,man missbrukar det man gillar mest och att efter en Gbp op bli beroende av annat kanske inte är så konstigt?! Man söker alltid efter nya kikar?? Ska själv genomgå en op i höst och då får vi se vars mitt "missbruk" leder,om jag nöjer mig med att bli smal eller att oxså ta till annat sätt att lugna mitt "missbruk"

    SvaraRadera